MD Ottifants (Classic)

1 recension av MD Ottifants (Classic)

1. janfreiduntaravosh (verifierad ägare) – 1 juni, 2019

   Vill notifiera potentiella köpare om Ottifants
   En tillsötad design med en figur du styr som skulle kunna varit ett av dina plyschdjur hemma eller någon annan stans däröver, innebär inte någonting i sig som att det t.ex. skulle bara ett enkelt spel bara för det. Så är det inte. Ottifants har ett fint basalt spelupplägg med en betoning att hoppa med en knapp och skjuta iväg saker med en annan. Terrängen är varierad, första världen som jag är på är ett rum med leksaker och olika strukturer där man måste röra sig upp och ner eller till höger och vänster och samla saker. Det är inte bara att vara kvick från start till målpost som gäller här, utan samlandet av spår i form av godis efter sin far tar sig den här äventyraren fram. Så spelschema kommer påminna vana spelare av genren om t.ex. Toy Story, James Pond II: Codename Robocod samt spel baserade för Dos som Hocus Pocus och Trolls det blir lite en egenarrangerat popurri av gammal och nyare spelmekanik här, för precis som att det finns dummingar som man måste slå tillbaka emot så utforskar momentet i att hitta det som skall samlas ett mycket viktigare moment att kunna terrängen och ibland avvärja faran heller genom att undvika skurkar än att gå in i någon batalj med dessa figurer. Den typen av spelkoncept använder t.ex. Smurfarna spelet på MEGA, men upplägget är enklare i Ottifants och det kan vara så att vissa spelare inte förstår spelmekaniken i terrängen som också varit svårt för mig dessa gånger med metallfjädrar som med rätt teknik på få ottifanten att studsa omkring mycket, tydligen något som man hantera med ett visst mått av kontroll som tiden går. Ett bra spel jag har en känsla av att man kan växa med.
   Det går att hitta målpost utan att för den delen klara banan, ett liknande trick i spelvärlden jag kan dra mig till minnes hand så om annat MEGA Drive spel känt som Global Gladiators
   Betyg 4.5

   som en sista notering även om energinivån på ottifanten kan var full, går man aldrig riktig säker nog för att tro man vinner bara för det, hamnar man på ett vasst objekt eller som på den där banans rosa eller purpur liknade goja får man börja om energinivån kan alltså tar mycket av vad man har eller tvinga en spelare att börja om från början igen eftersom ett mål med spelet är att samla saker så må man i samklang med det här tänka på att man ska stå på stadig grund när manövrerar figuren, detta här är Sega tidiga 90talet, men det är inte ”Sonic The Hedgehog” spelat under några omgång men inte kommit så långt men jag kämpar för det i en trevligt atmosfär och kan säga jag är nöjd att bara får vara en del av atmosfären i spelen även om jag egentligen kan tycka det är svårt.
   Skulle gärna råda er att läsa instruktionsboken, det var värdefullt när jag kom till en plats då jag inte visste hur jag skulle bete mig. Det värmer också hjärtat att läsa varför den här bejbisottifanten egentligen är ute på sitt uppdrag.
   English Summary:

   Dear friends, read up and read well
   this summary is a potent guidline to potential playes of Ottifants
   Do not think for a second that the straight forward way basic up to manouver this little figure means that it is a simple game to play with the cutified setting it is in, for it is NOT a simple game per se just for looking like it, the basic set up of this game work is however fine, you just have to look that even if this Ottifant guy looks like might fit in a collection of Plushteddies and under figures in that department you must once again be reminded that even if there are a basic set up, to move, fire and pick up things it is important that you yourself do not engage into dashing yer way from one side of the room to the other as you start for it may be so that you loose track of what is the aim of the game by then. Quickest way to the goalpost is against the Rhyme and Reason of this title, you must know for one is that you must collect things to be able to fulfill the aim of playing this game. This mean also that one must be patient in game playing and being as if one was born to only keep on running, the Basic Control Scheme is a run & jump platformer with the chances to fire attacks over foes, but that is not all there is to it. The collecting as you go along and there is the aim like that to attain a goal before progress can be seen or moment where acting out on side objectives makes the idea of gameplay the liken to Toy Story, James Pond II: Code name Robo Cod but we are not blindly copying and reinventing here, mind you. Play it for it is just such a delight to spend time in this atmosphere, but do remember that if you fall on really sharp objects or some red purple goo or anything like that, do not belive you can take on anything just because you energy level is on high, for it may force you to start over in an instant manner, so take careful steps as you move along, also MOVE carefully and take your time, i’d say, This is SEGA, it IS indeed the early 90’s but it so not ”Sonic the Hedge Hog” advice is to be happy spending time in this atmopshere that the game offers regardless if you win or loose, and as I see it, it was worth it to read the instructions manual when I did not know how to react to what was happening on the screen. The narrative reading on why this ottifant baby is an a mission is also heart warming.