l. den research jag antagit är grundmetoden hur man spelar Hotel Mario på Cd-i och hur det tar med dig på ett trevligt äventyr utan att kräva mycket hur man övar sig bit för bit och lär sig att växa in spelet med tiden centrala pusselement som gör spelupplevelsen unik men också lik en del riktiga klassiker
jag har spelat mario Hotel igen och begripit mönstret av fara i hissar stängs dörrar tajmingen är allt. rätt kommando vid rätt tid och vilka spel det liknar ocv vilka häftiga unika kvaliteter det har i grund utökade research handlade att spela samtidigt som jag tog det lugnt. det handlar inte om ett spel där bakgrunden rullar på från ena sidan tilll den andra utan spelplanen och spelidén liknar snarare Bubble Bobble, Karl Alfred Donkey Kong elller Mario Bros. pusselupplägget som påverkar i vilken otrdning man ska stänga dörrar som dummingar kommer utifrån kräver eftertänksamhet och tajming personligen har jag inte kommit så långt men är en av dessa de trivsamaste tvspel lsupplevelserna jag någon haft eftersom atmosfären till talar mig och jag kan koppla av bra när jag spelar Hotel Mario. Den som gilllar det här schematiska upplägget kommer utan tvekan förtjust av det för Cd-i unika The Apprentice!
spelet blir ofta föremål för hån som om bara en riktig tönt är den enda som kan komma att gilla det, men det är bara på utan man se allt på det sättet om man lyckas begripa uppläggen innan man går ut för att slita spelet i stycken är något som jag utan tvekan rekommenderar och att man om man övar bit för bit med tajming, det finns fullt med risker som man inte alltid hinner ränka över när man är mer eller mindra fullt inbäddad o konceptet så att missar att det att man hoppar iväg för att mosa en dumming som man står i mötande riktning till ansikte mot ansikte med den alltså, så kan riskerna som omfattar dig som player att du utan ren avsikt faller offer för nedslag i processen med tanke på vad som händer på över våningen
English summary
enjoy this game for what it is, The Cd-i is known to have difficulty dealing with Side Scrolling and Moving Backgrounds, the puzzle eleement and the pratice makes perfect style move after move leaves room for the true player to become more skilled in terms of when timining and thinking comes into the blend. For me this is one of the best playing game experience I have ever had. I am not a pro but the colour palette and nifty detail in design make everything work in a modest but enthralling, time is not an issue for me, I just go into everything for the joy of the game makes ready for the player.. you will see that when the consise presentation is done with splendour the modest approach make for an experience of gaming more creativlty outspoke more in line with some classic games like Bubble Bobble, Pop Eye. or Mario Bros. Now take it from me play it when you can sit right down and relax and then completing a level doea nor have to be priority no. 1 for you as a player, just take this obvious open inventation in terms of which I call for ýou to head playing with out over think things here, You will surely find CD-is all to its own tHE APPRENTICE if you deiicover that this game Hotel Mario falls into the case as its full of favour from you, and timing means everything it is not a platformer blend with puzzle elements, it is more of a puzzle game with platformer elements, it seems as things unfurl that few players have failed to judge this game on its own merits, in relation to it’s’own features and less gone awry with parables that have no lasting intrumental use in this true context. It seem that the crux criticurum has to that many try to endure the game play to which there is no perfect match while parts of the games resembles what was mentioned above, but to this end the critical issue also has to with expectations and thus it happens that critics are more or less only analytic in terms of what ”Hotel Mario” lacks on levels that are beyond and set apart from the milieu and basic conceptualisation this gameplay embodies. Do not linger around just to take that ”only for dorks” agenda, Do not minc if you think that the game is worth a shot just stand in line to bare with it as you head in to deal with the set up, Yes it is, different from the run and jump you might have come to expect, but hey, that is what I like!
JanFreidun Taravosh –
l. den research jag antagit är grundmetoden hur man spelar Hotel Mario på Cd-i och hur det tar med dig på ett trevligt äventyr utan att kräva mycket hur man övar sig bit för bit och lär sig att växa in spelet med tiden centrala pusselement som gör spelupplevelsen unik men också lik en del riktiga klassiker
jag har spelat mario Hotel igen och begripit mönstret av fara i hissar stängs dörrar tajmingen är allt. rätt kommando vid rätt tid och vilka spel det liknar ocv vilka häftiga unika kvaliteter det har i grund utökade research handlade att spela samtidigt som jag tog det lugnt. det handlar inte om ett spel där bakgrunden rullar på från ena sidan tilll den andra utan spelplanen och spelidén liknar snarare Bubble Bobble, Karl Alfred Donkey Kong elller Mario Bros. pusselupplägget som påverkar i vilken otrdning man ska stänga dörrar som dummingar kommer utifrån kräver eftertänksamhet och tajming personligen har jag inte kommit så långt men är en av dessa de trivsamaste tvspel lsupplevelserna jag någon haft eftersom atmosfären till talar mig och jag kan koppla av bra när jag spelar Hotel Mario. Den som gilllar det här schematiska upplägget kommer utan tvekan förtjust av det för Cd-i unika The Apprentice!
spelet blir ofta föremål för hån som om bara en riktig tönt är den enda som kan komma att gilla det, men det är bara på utan man se allt på det sättet om man lyckas begripa uppläggen innan man går ut för att slita spelet i stycken är något som jag utan tvekan rekommenderar och att man om man övar bit för bit med tajming, det finns fullt med risker som man inte alltid hinner ränka över när man är mer eller mindra fullt inbäddad o konceptet så att missar att det att man hoppar iväg för att mosa en dumming som man står i mötande riktning till ansikte mot ansikte med den alltså, så kan riskerna som omfattar dig som player att du utan ren avsikt faller offer för nedslag i processen med tanke på vad som händer på över våningen
English summary
enjoy this game for what it is, The Cd-i is known to have difficulty dealing with Side Scrolling and Moving Backgrounds, the puzzle eleement and the pratice makes perfect style move after move leaves room for the true player to become more skilled in terms of when timining and thinking comes into the blend. For me this is one of the best playing game experience I have ever had. I am not a pro but the colour palette and nifty detail in design make everything work in a modest but enthralling, time is not an issue for me, I just go into everything for the joy of the game makes ready for the player.. you will see that when the consise presentation is done with splendour the modest approach make for an experience of gaming more creativlty outspoke more in line with some classic games like Bubble Bobble, Pop Eye. or Mario Bros. Now take it from me play it when you can sit right down and relax and then completing a level doea nor have to be priority no. 1 for you as a player, just take this obvious open inventation in terms of which I call for ýou to head playing with out over think things here, You will surely find CD-is all to its own tHE APPRENTICE if you deiicover that this game Hotel Mario falls into the case as its full of favour from you, and timing means everything it is not a platformer blend with puzzle elements, it is more of a puzzle game with platformer elements, it seems as things unfurl that few players have failed to judge this game on its own merits, in relation to it’s’own features and less gone awry with parables that have no lasting intrumental use in this true context. It seem that the crux criticurum has to that many try to endure the game play to which there is no perfect match while parts of the games resembles what was mentioned above, but to this end the critical issue also has to with expectations and thus it happens that critics are more or less only analytic in terms of what ”Hotel Mario” lacks on levels that are beyond and set apart from the milieu and basic conceptualisation this gameplay embodies. Do not linger around just to take that ”only for dorks” agenda, Do not minc if you think that the game is worth a shot just stand in line to bare with it as you head in to deal with the set up, Yes it is, different from the run and jump you might have come to expect, but hey, that is what I like!